...ROOTSLOVIN...

(Bilden tagen vid URF(uppsala reggaefestival) i år...kommer mer bilder därifrån senare!)

 

Halloj!!

Kollade precis på So you think you can dance...och jag måste ju medge att jag har en liten crush i José Ruiz!! =)
Han är så grymt söt så jag nästan rådnar när jag tittar på han! =P

Imorgon drar jag till Halmstad...ska inventera på Mio-butiken där. Ska bli kul å komma iväg lite...göra något annat. Men det suger rätt hårt för jag är dunderförkyld, snoret bara rinner och har världens jobbigaste hosta...så jag ser inte riktigt fram emot flygresan imorgon...eller på torsdag! =(

Sen händer det så väldans mycket just nu känner jag...jobbar två dar till den här veckan..sen jobbar jag nästa vecka, sen har jag semester...då ska jag flytta, och sen börjar skolan!! Mycke mycke mycke å tänka på...

Och jag tycker det är väldans triiiist när någon man vill ska höra av sig inte gör det...varför kan man inte bara tänka på något annat...TACK!!

Så nu ska jag sova...ska upp tidigt imogron...

Var ju nere vid Fjällbacka för ett par helger sen så tänkte lägga upp lite bilder..är ganska många så får dela upp det lite! =) Men det här är i alla fall vad jag kallar en perfekt helg:

(Och jag vet...jag är väldans dålig på att uppdatera så här under sommaren!! Jobbar ju HELA tiden typ och när jag inte jobbar så gör man ju massa andra saker...så att sitta här är absolut inte prio ett! )

 

Har nyligen börjat läsa "Små gudar" av Terry Pratchettden, men än så länge älskar jag den. Den e riktigt skön. Vet inte exakt vad den handlar om men det är massa gudar och munkar i den! =)

Här är ett stycke från boken som har fastnat lite...det va det som fick mig att fortsätta läsa. Han skriver så bra och roligt!


"Begrunda för ett ögonblick sköldpadda och örnen.
Sköldpadda är en marklevande varelse. Det är omöjliigt att leva närmare marken utan att befinna sig under den. Dess synält sträcker sig bara några centimeter framför dess ögon. Den kan få upp ungefär så hög fart som krävs för att jaga ifatt ett salladsblad. Den har överlevt medan evolutionen gick den förbi genom att, i stort sett, inte utgöra något hot mot någon och vara alltför krånglig att äta.
Sedan har vi örnen. En skyarnas och de högt belägna platsernas varelse vars horisont når till världens ände. Utrustad med en syn som förmår upptäcka en liten och knarrig varelses rörselser en dryg kilometer bort. Mäktig, med total kontroll. Lika blixtsnabb som dödsbringande. Med klor kraftiga nog att förvandla allting mindre än den själv till en måltid och ta åtminstone en munsbit av allting större.
Och ändå sitter örnen i timtal på sitt klipputsprång och spanar ut över omvärlden tills den upptäcker en rörelse i fjärran och fokuserar, fokuserar, fokuserar på den lilla vaggande ryggskölden bland buskarna där nere i öknen.
Och sedan kastar den sig ut...
Och innan sköldpaddan vet ordet av märker den hur världen rusar bort under den. Och den ser världen för första gången, inte längre fem centimeter från marken utan etthundrafemtio meter ovanför den och den tänker: vilken god vän jag har i örnen.
Och sedan släpper örnen taget.
Och så gott som alltid störtar sköldpaddan mot sin död. Alla vet varför sköldpaddan gör detta. Tyngdlagen är en vana som det är svårt att göra sig av med. Ingen vet varför örnen gör som den gör. Det finns mycket gott att äta på en sköldpadda, men med tanke på den möda som krävs för att komma åt det, vore det klokare att välja i princip vad som helst annat. Alltsammans handlar helt enkelt om örnens förtjusning i att plåga sköldpaddor.